novelsbyzindra.blogg,se

 

Jennies perspektiv:

 

Maya förklarade varför, hennes mamma hade åkt någonstans och skulle inte komma hem förrän om flera timmar.

-Ok, du kan vara här hur länge du vill, svarade jag.

-Tack!

Vi satt tysta en stund.

-Jag vet vad vi kan göra! ropade hon och sprang in i huset.

 

 Jag satt kvar på gräset och efter en liten stund kom hon ut igen med hennes cykelhjälm i ena handen och min i den andra.

 

-Vi cyklar till Amanda! sa hon och räckte hjälmen till mig.

 

 

-Ehm, jag har inte min cykel här.. sa hon lite ledsamt.

 

-Öhm...